Breda, stad och fordom fästning i Nederländska provinsen Noord-Brabant, vid Merk. Tidigare tillverkning av yllevaror och cigarrer, och med krigsakademi. Omgivningen utgör den s.k. Bredaheden, som nu delvis gjorts odlingsbar. 25 mars 1566 undertecknades i B. av nio adelsmän den av Filips van Marnix uppsatta förbindelsen att med all makt hindra inkvisitionens och en ny lags införande, den s.k. "kompromissen", vilken blev utgångspunkten för nederländarnas frihetskamp mot Spanien.
I Breda slöt England 31 juli 1667 fred med Nederländerna samt dess allierade Frankrike och Danmark. Åt Nederländerna, med vilket även ingicks förbund, återgav England Suriname och gjorde några eftergifter med avseende på navigationsakten, men behöll det i kriget tagna Nya Nederländerna (nuv. New York och New Jersey). Konungen av Danmark gjorde utan framgång försök att för Norges räkning återvinna Orkney- och Shetlandsöarna. Frederna slöts under svensk medling; medlare var hovrådet Peter Julius Coyet (som avled 11 juni 1667, före fredernas undertecknande), riksrådet friherre Göran Fleming och fältmarskalken greve Kristoph von Dohna.
|
