Tartu är en stad i sydöstra Estland. Staden är huvudstad i Tartu län (Tartumaa, Dorpatland) och har 101 297 invånare (2004). Tartu ligger i det historiska Livland och var fram till Estlands självständighet känd i omvärlden under sitt tyska namn Dorpat. Tartu är ett relativt välmående akademiskt centrum och är landets andra stad i storlek, och under snabb ekonomisk utveckling. Tartu är systerstad till Uppsala och orterna har ett mycket nära samarbete. I Tartu finns också huset Uppsala Maja som är en symbol för Tartus nära samarbete med Uppsala.
Genom staden flyter Emajõgi, en av Estlands största floder.
Dorpat grundades av storfursten Jaroslav I men erövrades sedan av esterna och 1224 av Svärdsriddarorden. Staden blev under Svärsriddarordens styre biskopssäte och en viktig plats för handeln mellan Hansan och Ryssland. År 1558 intogs staden av ryssarna, därefter fick staden nya herrar vid ett flertal tillfällen; Polen (1582), Sverige (1601), Polen ånyo (1603), och sedan tillbaka till svenskt styre 1625.
Gustav II Adolf lät grunda ett universitet (se Tartu universitet) år 1632. Under stora nordiska kriget erövrades Dorpat 1704 av den ryske tsaren Peter I och kom under ryskt styre. Ryssarna deporterade hela stadens befolkning till det inre av Ryssland. Vid Estlands självständighet kom staden att tillhöra denna nya stat. Under mellankrigstiden blev staden Estlands kulturella centrum och utvecklades till en viktig handels- och industristad. År 1940 intogs staden av Sovjetunionen. Under de följande årens stridigheter mellan Sovjetunionen och Tyskland totalförstördes staden. Av de klassiska byggnaderna finns kvar universitetet med sitt astronomiska observatorium, Rådhuset och Johanneskyrkan. Den senare svårt brandskadad under det senaste kriget, men restaurerad under 1990-talet.
Efter andra världskriget kom staden att tillhöra Estniska SSR inom Sovjetunionen. Deportationer av den estniska befolkningen (som före kriget utgjort 85 % av folkmängden) och inflyttning av ryssar och andra sovjetfolk ledde till att staden fick en mycket brokig etnisk sammansättning. Under sovjettiden byggdes en av Sovjetunionens viktigaste flygbaser i stadens utkant, med kapacitet att ta emot kärnvapenbärande jumboplan; det benämndes "objektet" då det inte fick nämnas vid namn.
Invid universitetet restes 1928 en staty av Gustav II Adolf. Den avlägsnades under sovjettiden men 1992 restes en ny, gjord efter en gipsmodell som fanns i Göteborg. |
